Lacka satan

Det uttrycket fick jag lära mig igår, och osch vad det klatchar med gårdagens händelser! Det var fest, dom flesta fick komma, klart att det kommer äckliga små bovar också. Och inte var det bara jag som föll som offer inte, nej. Av mig tog dom plånboken med alla mina fattiglappar och mitt busskort såklart. Det tog dom väl så många de orkade antar jag, för det var inte många som hade de kvar i alla fall. Någons jacka försvann, ett antal mobiler försvann! Men det värsta var ju ändå en dator från familjen! Tusen gånger lägre än glocalnet. Och nu tvättar jag minsann dagens tvätt åt P i onödan. Livet är orättvist! Men en läxa har vi lärt hos. Trots att jackan verkar bra gömd i hallen så, GÖM DEN BÄTTRE! Eller ta inte med värdesaker korkboll. Usch vad dum man är ibland.
Men jag måste ändå säga att festen var trevlig igår, det började vääldigt segt, men i takt med att folk trippade in ökade mitt flum och det vart så trevligt så senare. Träffade väldigt många kända ansikten, även sådana som man verkligen inte hade trott sig stöta på. Men ja, där står då brorsans barndomskompis och känner igen mig! Hade då aldrig kännt igen honom om jag sett han. Men det var lite kul det också. Tack så mycket Karro, och grattis! :-)

Så idag har gått åt till att slappa och ladda inför ikväll, igen! Hihi, kusinen kommer så vi ska dra oss mot Rönninge igen och ha lite skojjigt. Hoppas det blir det i alla fall, hade ju missat lite i planeringen där! Ups.
Men även om något saknas, så får vi ju träffa varandra och det ser jag fram emot!

Imorgon måste jag nog rida, och så ska jag äntligen träffa mitt järngäng! Antar jag i alla fall, förhoppningsvis blir det ju DG. Har saknat alla som har varit långtbortistan och tisslat. Tur jag fick träffa Bääjbiie i alla fall! <3
Det här får bli ett Fisen-inlägg, jag skulle bara få ur mig lite ilska.

Härliga lov!

Sportlov. Kan inte förstå att jag har en hel vecka till att bara ha kul på! Så himlans härligt. Fast så har jag en novell att skriva också. Det brukar aldrig vara ett problem att skriva, ytterst sällan. Men bara för att det är skolarbete så får jag såklart total hjärnsläpp. Jag förstår inte. Fastnade för en idé om vad den skulle handla om, men det var jobbigt att skriva om och jag kom ingen vart, kunde inte få bort det jag påbörjat i tankarna. Men nu har jag äntligen börjat kunna tränga bort dom tankarna och fått lite nya idéer till novellen. Visserligen skulle den varit inlämnad i fredags, men vad kan man göra liksom? Ett hjärnsläpp är ett hjärnsläpp.

Söndag:
Dagen då då. Det har varit kurs på Wiad som jag och hela Näs-gänget var med på. Och som vanligt när det är kurs och vi ställer lite extra krav på Kolbeinn, så blir han en kaxig, uppblåst vallack som tror han är en hingst som får göra som han vill. Han ville inte gå i min takt, inte flytta dit jag ville och allra minst tölta i arbetstempo, nä då skulle vi dra iväg minsann. Men efter första passets mjölksyra, och ett mindre bra humör från mig, så fick vi köra slut på honom andra passet, och då orkade han inte direkt annat än att ge sig. Efter det var det en glad Therese som red hemmåt, och jag och Alex galopperade upp för långa backen och sedan en bit över åkern. Ni kan inte gissa vilken härlig galopp! Och det över ett snötäckt och dimmigt landskap som målas av stora och tunga snöflingor.. Det är sådana stunder som uppskattas rejält här i livet.

Onsdag:
Ja det här inlägget vart nu lite knasigt. Började att skriva på det i söndags, men blev avbruten av Beck. Haha, och sen snodde min käre bror datorn, och jag har inte orkat ta tag i det fallande inlägget. Nu kör vi.
Jajamen, just för stunden har jag tråkigare än vad jag brukar kunna ha. Jag känner att det borde vara skönt att sitta hemma och slappa en dag av lovet sådär, men icke! Mina ben skriker att dom vill ut och fara. Hitta på något riktigt kul och busigt med mina kompisar. Som alla är bortresta eller upptagna eller långt, långt borta.
Det jag har gjort idag är i alla fall att jag har tagit mig en skön och lite längre sovmorgon då jag låg och myste med Totteluren. Sen tog jag bussen ut till stallet vid elva, pysslade med Bengans krubb och box och allt. Och sen gjorde vi ett litet genrep av det vi tränat på på Nina-kursen. Prima! Det gick riktigt bra faktiskt. Jag är nöjd.
Sen har jag kommit hem, fikat lite med mig själv och min misslyckade sockerkaka (som ändå vart god!) och läst mycket, och suttit här och stirrat mycket. Mindre kul men kanske välbehövligt? Känns tyvärr inte så. Pigg som en lärka är man ju, lovet i ära.
Och idag när jag var ute och red så låstnade min piercing! Jag vart inte glad, för jag behöver hjälp att sätta dit den igen. Och här finns ingen, om inte lillkissen kan hjälpa mig kanske :-P

Mamma bad mig fixa lite mat tills hon kom hem. Det har inte gått så bra tyvärr, jag hoppas hon blir lite glad när hon ser min misslyckade sockerkaka i alla fall.
Har kommit en bit på novellen nu i alla fall, fast vågar inte riktigt läsa allt det jag skrev i natt, jag var väldigt trött och befarar att det som är skrivet är mindre bra. Men ta tjuren i hornen bara! Jag får väl börja där jag slutade förra gången annars. Kanske har lite användning från mina trötta idéer i alla fall.

Nu är det bäst jag avslutar det här långainläggetsomFiaintekommergilla innan det blir alldeles för långt! Men jag måste bara skriva att jag och Lille hade världens mysigaste kaffe-kväll igår. Tror att vi aldrig har pratat så mycket om allt och ingenting som vi gjorde då. :-)) <33
Får skriva om de två dagarna på Alex land också, men det kommer senare. Kan ju säga att jag nog aldrig har fnittrat så mycket i alla fall! Tihih.

alla hjärtans dag..

jag immiterade en person en gång inför andra
då vart dom tysta och kollade konstigt
jag tänkte redan då att jag måste ändra



Jisses vad tråkig jag var idag. Och jag ångrade mig sen när jag satt i bilen på väg hem att jag åkte. Jag hade ju precis anlänt! Men jag var så tråkig ändå kände jag. Men ändå så hade jag kunnat vara kvar. Jag är ledsen att jag åkte. Ibland är man bra dum.
Det var ju återförening av DG idag!! Och det var jättekul att ses, trots att jag kände att jag gav dissen sen. Men jag var så himla trött och kunde inte riktigt koppla av. Men men. 
Jag älskar er kompisar, och jag förstår att jag är dålig på att visa det, men ni betyder så mycket. Ni är grund och botten på livet liksom. Extra hjärtan till er så här på alla hjärtans dag <33 och alla andra dagar också för den delen.

Förövrigt idag så åkte jag med Moa till pappa och hon hämtade sin lilla kisse. Jag tror att hon kommer få det superbra hemma hos Moa :-) 
Sen stannade jag och käkade middag hos pappa med familjen, och sen kom Kotte, Alex och Cicci förbi på en fika! Haha, eller förbi och förbi, det är ju en bit. Och det fick man höra minsann, haha.
Hem till AlexPalex lägenhet mitt i storstaden, och sedan vart det tråkigt tåg ensam i en halv evighet. Och så hem till Rajma! 

Nu har jag otrolig frossa och funderar nästan på att hoppa i säng direkt. Känner mig alldeles deppig, och det bästa är väl att sova bort den kanske. Har en del att plugga på och hoppas att jag tar mig tid imorgon. Prutt.  


Melodifestivalen!

Jo kanske man ska skriva några rader om den, eftersom att den var igår, och jag satt med ett par bästa kompisar och såg på det. Måste säga att jag bryr mig inte överhuvudtaget om vem som vinner, eller vem som går vidare till andra eller förstachansen och allt vad det heter, jag hänger då inte med för fem öre.
Men jag tycker faktiskt att Emilia och hennes låt var bra, lite annorlunda mot allt annat trist schlager, och jag har för mig att hon gick vidare till någonting. Så de låter ju bra.
Hade en trevlig kväll igår också. Davy, Simone, Sofia och Nasse var här, och vi svullade godis, chips och popcorn, det var väldigt trevligt, speciellt som jag fick CHIIPS! Haha, älskart.
När dom åkt hem så skulle jag kolla på American history x som jag så duktigt laddade ner. Mm, tror ni inte att den tar slut efter typ en tredjedel av filmen? :@ Suck och stön.

Och både idag och igår var jag i stallet, och red KB. Underbara ridturer! Kolbeinn är så duktig, jag längtar till den 22 för då är det Nina-kurs och jag vill så gärna visa vad vi har lärt oss.
Igår var det så otroligt vackert ute, vi red på eftermiddagen eftersom vi hade utsläppet, och det var dimmigt och dunkelt, skogen såg fotoshopad ut. Helt otroligt vilken känsla.
Och bägge dagarna har vi ridit över ett ganska djupt dike som vattnet brusar i. Första gången jag och KB red där var väldigt länge sedan, och han vågade verkligen inte gå över, vi stod och bråkade i kanske över en halvtimma innan jag kom på att jag kunde backa över honom, och så gick det alldeles smärtfritt! När vi kom dit igår så gick jag först, jag förstod att han kände på mig att det var lite pirrigt om vi skulle komma över, och redan innan vi kommer fram börjar han stanna och backa runt lite. Börkur fick ta täten och trots att han lugnt traskade över stod KB och tvekade ett tag innan han tog världens bamse-skutt över. Samma sak idag, jag tror att vi får träna lite mer med sällskap innan jag försöker ta mig an diket själv igen. Min lilla söta häst.


Idag tänkte jag se Ladder 49, men får väl se om det går, eftersom att min käre broder lär sno datan när han kommer hem. Vi får helt enkelt hålla tummarna om att han håller sig hos pappa inatt med x-)
Ska hoppa i duschen nu, det ska vi inte spara till mitt inatten idag som det alltid blir på söndagarna! Sedan ska jag tvätta åt P och tjäna lite pengar. Sedan blir det packa och sängen antar jag, tänkte orka upp till sju bussen imorgonbitti så man får sig en lite tupplur innan skolan börjar. Det är så skönt. Blir en vanlig vecka i schemat nästa vecka, eller vi ska i och för sig till Cosmonova på torsdag, men annars så! Hoppas att min braiga väckarklocka Fridus vill hjälpa mig under veckan igen, den fungerar bra!
Ett ganska så ointressant och tråkigt inlägg, men sådana ska det väl också finnas antar jag.

Den gröna milen

Snart kommer mamma hem från stallet och då ska jag sätta på den filmen - Den gröna milen. Har bara hört bra kommentarer från den filmen, så det är väl bäst att man tittar på den då! Mamma lär ju somna efter sisådär tio minuter som vanligt, men jag tror att ja ska hålla mig vaken, trots två dagars praktik i skolan. Trött blir man trots att man inte gort så mycket. Det är väl för mycket frisk luft antagligen.
Idag var jag hela dagen i maskinhallen, byggandes Ikeas byråer "Kullen". Det var helt okej kul alltså, för det första var jag med Peter, manetmannen, och då kan man inte annat än skratta så det så. Och så var jag med Jonathan, så någon sällskapsnöd led jag ju inte av direkt. Den första byrån tog hela förmiddagen verkligen att bygga ihop, men sen fick man in taktiken och på eftermiddagen blev det ett par tre stycken. Det finns dock cirka trettio stycken kvar att bygga ihop, så jag gissar att den andra delen av klassen har en del att göra när dom har sin praktik nästa vecka.
I torsdags däremot var jag med Patte hela dagen och vi körde runt i L60n hela dagen på små ärenden som att tillexempel mosa gamla oljetunnor, roligt! Har klagat på att jag inte fått köra den någon gång så vart väldigt glad när jag fick det.
Och i onsdags så var det promenad på friluftsdagen, det var väldigt trevligt. Lite onödigt mycket klagande dock. Så lite sliten är jag nog nu. Tror att jag hamnar hos kossorna på praktiken om två veckor, och då komemr bästaste Cicci att hjälpa mig att komma upp på morgonen. Tack! :-)


Och nu då. Suck. Jag orkar inte tänka på att jag var så jävla dum i huvudet, men jag var ju ändå himla smart!
Gymnasiet. Gymnasiet.. Ibland har jag verkligen bestämt mig för att, jag byter. Nu gör jag det. Sedan pratar jag med någon om det, och dom får mig att förstå, att det här är ett bra val trots allt. Jag får ha tre år att ta det hyffsat lugnt, prova på massa nya saker och få prova på ett helt nytt liv!  Jag har en mycket stor valmöjlighet när jag går ut i trean. Jag älskar naturen och skogen. Jag älskar stället. Jag älskar alla mina nya vänner. Jag älskar dom! Och jag vill inte lämna dom.
Jag har kommit fram till ett beslut, och jag tror att jag kommer att hålla det.
- Jag kommer söka gymnasium, ja. Alla gymnasium som jag funderade på förra valet, men var så jävla borta att jag tog något helt annat. Jag ska söka, jag ska göra prov om så behövs, men jag tror att jag kommer att stanna. För jag trivs som fisken i vattnet på Berga, och nu har jag kul, jag trivs med livet, jag har det sjukt bra. Och jag ska med glädje berätta för Uffe om mitt val! Haha, jag tror att han blir glad då.


Nu ska jag plocka iordning lite innan mamma kommer hem, sätta på tevatten och förbereda för filmen. Njuta av helgens korta men härliga ledighet. Och fundera vidare, som den filosof jag är. 

back in time

Klockan är lite för mycket för att vara söndag framför datorn. Men med en havlt dö katt i knät, tänkte jag att jag kommer ju ändå inte här ifrån.. ehe. Fast jag sov till halv två idag och jag känner att det är en ganska bidragande orsak till att jag är hyffsat pigg nu.

Helgen har gått fort fram i vanlig ordning. Fast alltid när jag tänker igenom mina helger, känner jag att det har gått lång tid, ändå känns det som att helgerna är förbi på två röda.
Men helgen har varit bra i vanlig ordning. Har hunnit vara hos både pappsen och mammsen och träffat mina bästisar. Vi hade trevligt, var hos Sofia igår och vi kollade film. Jag fick tyvärr klara mig utan chips, haha, men fick ju god kladdkaka i olika smaker ändå!

Men tanken bakom detta inlägg var egentligen natten mellan fredag och lördag, som jag spenderade med Catten och pappa. Flera kilo som har hängt runt mitt hjärta, utan att jag har förstått det, flög iväg. Den natten sov jag som lättast och lyckligast som någonsin. Mycket som jag ville ha sagt, som jag ville höra från min familj, eller pappa. Fick jag höra, fick jag säga, fick jag veta.
Jag kan inte riktigt gå in på detaljer, dels för att det är inom familjen, där det ska stanna, men jag vet även att pappa hatar när jag skriver saker på internet. Pappa, min bästa pappa.
Jag har aldrig förstått hur mycket pappa har brytt sig om sina barn, hur mycket han gjorde för att vi skulle må bra. Det är klart att jag inte har förstått det! Jag har ju varit liten, herregud. Men ändå känner jag mig snopen. Nu när jag förstår.
Halva natten satt vi uppe, och snackade om då. Alla pusselbitar föll på plats, och vi konstaterade saker tillsammans. Jag fick släppa vissa saker som jag velat prata om, men aldrig vågat fråga. Feg som jag är.
De senaste åren har jag kännt att jag tappat den kontakt som jag har haft med pappa, och det är ju ganska klart, jag träffar honom inte regelbundet som förut, och jag antar att jag växt ifrån lite. Men den här natten lappade ihop åren tror. Det känns så himla bra. Härligt, tack papps :-)


Jag ville bara få ur mig det. Kanske inte många som förstår men ändå. Imorgon är det skola, det är jag mindre pepp på ärligt talat. Fast jag saknar faktiskt gamla lite, och jag tror att  jag har bestämt mig för att stanna kvar. Dubbelsäng liksom! Aja, ska nog gå och lägga mig nu, jag måste orka upp och packa imorgon bitti. Då hoppas vi att förkylningen lagt sig lite. 





 bara för att Dobby är söt och ofattbart liten! :-)

RSS 2.0