teatravelsmallriverstream

Så nalkas den sista höstlovsdagen år tvåtusenåtta mot sitt slut. Det är sorgligt, på ett så fint höstlov. Men trädens färger har blåst iväg och av värmen finns inga spår kvar. Kanske är det bäst att gå vidare trots allt.
Men jag har så lite att se fram emot just nu. Hela veckan ska jag vara på gården och slita häcken av mig, och jag måste plugga till femhundratusen prov. Men det är sant, att vännerna är allt ändå. Så jag kommer ju ha det trevligt.
Himmel vad negativ jag vart. Men jag har ont i huvudet. Fast jag håller på att bota det med vatten och ett-två-tre deg. Mmms, superb.
Sen är jag lite ledsen för Ronja. Han är sjuk och orkar knappt ens sitta på pinnen. Han lär inte överleva natten.
Plus att jag inte orkar åka till skolan, men jag kommer ändå åka till skolan, för det skulle vara ännu jobbigare att åka i morgonbitti. 
Kolbeinn var i alla fall ganska pigg idag, trots gårdagen. Verkade piggare än jag i all fall när vi gick på promenad. Och det är kallt uta ska ni veta, det var is och riktigt halt på marken!
Och jag har världens, och jag menar världens täningsvärk i benen, i magen och som piiip i armarna. Men då märker man att man verkligen har ridit. Och då känns det så himla bra.

Jag vill ha jullov nu. Nu, nu, nu! Ibland önskar jag att man var en sån där som bara kan skolka lite hipp som happ. Men det går inte, jag kan inte sånt. Så nu kämpar vi igenom första terminen, och siktar mot.. jord/skog? Kanske, kanske inte.
Och det är snart dags att börja köpa julklappar! Eller snart, det är dags! Ruligt, ruligt. Fast, synd på pengarna ;p

Alltså.. Jag sa till alla som frågade att jag skulle plugga på det här lovet. Jag har kanske pluggat typ. Fem minuter. Lyckat värre, och hej ig. Jaja, som vanligt har jag bara mig själv att skylla.

Ska bli härligt att slänga sig på sängen med prickiga lakan i rum tio ikväll. Puss och hejs <3