Alldeles för sent

Jo, jag kan lova att nu är klockan alldeles för sent. Men jag har varit ganska så produktiv i dag. Eller.. produktiv var väl att ta i, men jag har ändå gjort rätt mycket. Var ju hos pappa i helgen, och sen jag kom hem till mamma idag (kom hem runt nio) har jag hunnit att kolla dom viktiga snuttarna i Wallander, läsa allas bloggar, tvättat åt Peter och fått fyrahundra kronor, vilka var välbehövda julklappspengar. Och tvättat åt mig själv och Tommie! Mhm bra jobbat. Pluggat i helgen har jag då inte, löste ett svårt tal i matten som jag fastnat på men sen, eeh, inte ett jota gjort. Nästa vecka är det praktik i skolan. (neej, jag vill inte vara hos grisarna) hade det varit som sist, på gården, hade jag längtat. Nu startar veckan i ladugården (kor är trevliga) och slutar i svinstallet (dö bara, dö) men, men. Kultingar är söta.
Och bara så ni vet, efter snöstormen i Norrtälje låg det 60 cm snö överallt, och träden låg huller om buller på marken. Nu har nästan all snö töat bort, och vi har istället en halvmeter sjö där våran gräsamatta ska vara! Eeh, broar nästa. Vet inte hur många gånger jag trampade i en för djup vattenpöl så att stövlarna fylldes, eller trampade i en för djup snöhög så att det ramlade in och jag gick i en frysbox. Ja, omöjligt är det. Men hallå vinter, det är 24 dagar kvar till jul, kom tillbaka nu, och håll ut! (jo klockan har blivit ännu mer för mycket nu..)


Och hallå, du har väl inte missat. För nu är lingonbarnen här! Och nu snackar vi riktiga lingonbarn. Lingon fick sju stycken små kattungar den 25/11 2008, så det kan du ta och skriva in i almisen. Men två stycken dog tyvärr, men trots att det är ett tyvärr så är det bra, för annars hade vi behövt dränka dom! Och det hade inte alls varit kul. Men dom två som dog var jätte stora, så dom hade antagligen legat innne för länge, den ena fastnade i Lingon på väg ut, och satt fast i tolv timmar. Vi fasade för min kissekatts liv, men hon lever,och jag vill lova att hon är den bästa kissekatts mamman jag har stött på! Så nu är det så att vi tror att vi har två små kissetjejor och tre små pöjkar. Och vi har namn till några i alla fall: Bubblan, (hon hade en bubbla runt huvudet när hon kom ut :-)) Pistage, (till den andra flickan tror jag) och så ska en hane heta Saffran. Sen har jag inte kommit längre. Men vi får vänta och se, det är kul att ha ett namn som matchar dess personlighet, och den har vi inte sett så mycket av än. Just nu är dom som små ludna guldhamnstrar som fajtas om den bäste tutten x-) Sötnosar number one.


Och på senaste tiden har jag blivit alldeles filmgalen! Just nu vet jag precis vilka mina favoritfilmer är alltså. Jag har kollat mycket dom senaste veckorna, men inga slår dom här: Heat, Man of honnor och Ladder 49. Asså, så himla bra <3


Förra veckan hände något som inte händer så ofta. Och jag vet egentligen inte varför. Men jag bröt ihop, kort sagt. Inte så illa som det låter kanske, men jag låste in mig på en toalett och satt där. Just då kände jag mig lite utelämnad, bortglömd och utanför, jag får väl skylla mig själv för det, men då vart allt så jobbigt bara. Jag antar att saker som har hänt de senaste månaderna dök upp när jag ändå släppte ut det som fanns just då.
Och jag är himla orolig för pappa nu. Han verkar ha fått en tumör, förhoppningsvis är det inte det. Men den sitter i alla fall väldigt illa till. Den sitter i huvudet, syns alltså inte, bakom näsan och ovanför framtänderna. Han ska opereras, och då ryker framtänderna. Hoppas på allt i världen att det inte är en tumör, och om det är det så må det vara en godartad! Så kan han ju få ett par nya framtänder tack, jag vill att min pappa ska må bra..


Och massa, massa, massa kärlek till min hund. När jag är med min hund, så vet jag verkligen, hur det känns att bli älskad från djupet av hjärtat.
Jag satt och kollade på tv i soffan, när Zoda hoppar upp bredvid mig och sätter sig där. Jag halvt lägger mig ner, och lutar mig mot hennes bringa, och så sitter vi en stund. Sen vänder jag mig om, ger henne puss på nosen och säger att jag älskar dig Zodan. Sen lutar jag mig mot henne igen.
Zoda drar en sådan där härlig, jagälskardethär-suck och lägger sitt huvud på mitt. Ibland älskar man livet.

Kommentarer
Postat av: Linnéa

TERRAN IS BACK IN DA BLOGG<3 måste erkänna att jag har saknat att hitta ett riiiiktigt långt inlägg på bloggkoll som är från dig och sen gå in och bara myyys-läsa!

där kom det..

fast det om din fader, det var inte alls kul att läsa. och om ditt "breake". usch... nästan det värsta som finns, det är att vara orolig för någon. jag har allt för lätt att bli det och det är en sån känsla som man bara haaaatar.

men sööötterrs, det löser sig. jag vet det liksom. det gör det mesta.

puss på dig, älskardig<3

2008-12-01 @ 20:57:45
Postat av: linnéa

har försökt skicka enkommentar, men det verkar inte vilja fungera! SUCK...

då tar vi om det så mycket som jag kommer ihåg då..

jo, TERRRIS IS BACK IN DA BLOGG :D<333 har saknat att gå in på bloggkoll och upptäcka ett långt inlägg från dig som man bara mys-läser!

det var ett trevligt inlägg, förutom det med din fader och det med ditt "breake" det var inte alls kul.. att vara orolig för någon är en av känslorna som är de värsta. tyvärr har jag alldeles för lätt att bli orolig för en person, och det är en känsla som man hatar.. men det löser dig, jag vet det.. det gör det allra mesta..

puss på dig, älskardig<3

2008-12-01 @ 21:00:36
Postat av: linnéa

ser nu att båda kom med.. ta bort den senaste och även den här kommentaren..:D<3

2008-12-02 @ 14:55:23
Postat av: sofia

ja kul me kissarna:D trots att ja inte får nån:( men du som hade så många namn:o (nu kmr ja inte på nåt) men va hände me dom?:o men oj hade ingen aning om din papi:o va hemskt, sånt här borde bara inte få hända! men d ska nog gå bra till slut.. men du har ju alltid oss<33

2008-12-03 @ 21:54:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0