teatravelsmallriverstream

Jag kan inte beskriva, alltså kan inte beskriva hur glad jag kände mig efter att mitt järngäng varit här idag. Eller det var väl igår kväll antar jag, men sak samma.
Alltid har vi lika trevligt, att ni kommer hem till mig älskar jag eftersom att jag är en lat jävel. Ehehe. Att ni måste hem så tidigt är lite tråkigt, eller ja, tidigt och tidigt. Men jag får ju skylla mig själv, hade väl blivit längre om jag hade dragit till Salem då.
Men ändå. Jag har inte riktigt förtsått att det är lov tror jag och ännu mindre att det är julafton om FYRA DAGAR. Så att jag kände mig så himla glad idag är för att mina älskade och grymt saknade vänner kom och förgyllde min kväll. Visst hade det varit kul att sitta vid datan hela kvällen ändå, men. Näe, har saknat er så mycket. Trots att det inte var så längesedan vi sågs sist.

Och innan jag kom hem och träffade mina bästa kortisar (hiiiiihihihi) så var jag hos kära gudmor Helena, Uffe och lilla Agnes. Vårat traditionella fredagsfika som lite allt för ofta drar över tiden och blir middag som blir kvällsfika och aa, ni vet.
Men mysigt är det. Och för mig som är lite tafatt med små barn så är det en bra träning att få pyssla lite med Agnes och leka och hålla på. Jag kan ju faktiskt tjäna lite pengar på barnvakt om jag har tur. Går framåt må jag säga. Och ett plus är ju att Agnes gillar mig väldigt mycket, haha.


Börjar känna lite, eller hrm, väldigt mycket panik över julklappar. Fast, som tur är så behöver inte alla vara köpta innan